Använder du taligenkänning och vill förbättra tekniken?

skickad 20 mars 2018 07:10 av Erik Jaråker   [ uppdaterad 20 mars 2018 07:30 ]


Invigos söker nu medel från PTS Innovationstävling "Konverserande gränssnitt för alla" och vill ha med dina erfarenheter i en videopitch. Svara på fyra frågor (se nedan) framför egen kamera och få två biobiljetter.

Bakgrund och problembeskrivning

Många människor kämpar med att skriva bra texter. En möjlig lösning är att istället tala in texterna, där talet sedan “översätts” till skriven text. Sådan taligenänning finns nu inbyggd i varje smart telefon. Att tala med telefonen blir allt vanligare för att exempelvis skriva SMS eller söka information.

Sedan länge har taligenkänning funnits i de vanligaste skrivprogrammen – i Microsoft Word sedan 2003. Men här används det knappt och fungerar dåligt. Varför är det så?

Det har funnits tre problem:
  1. Felaktiga ord. För 10-20 år sedan hörde programmen ofta felaktiga ord, då de hade svårt att känna igen rätt ljud och förstå olika röster.

  2. Längre texter kräver en tydlig struktur. En text består typiskt av många olika delar. Lika viktigt som innehållet i varje del är att de organiseras i en logisk ordningsföljd och en tydlig struktur. Det kräver mer än en god taligenkänning.

  3. Stor skillnad på talspråk och skriftspråk. Talet kommer ofta i form av lösa tankar medan skriftspårket är mer direkt och precist. Därför måste en intalad text bearbetas innan den blir tydlig nog att läsas och förstås av någon annan.


Ny teknik inom AI, deep learning och maskininlärning har till stor del löst det första problemet. Om användaren pratar tydligt fungerar taligenkänning väl i de flesta situationer. Invigos söker till PTS innovationstävling för att lösa problem 2 och 3.

Hur kan jag vara med?

Kontakta erik@invigos.se om du vill vara med eller följ instruktionen nedan.

Fyra frågor att besvara framför egen kamera
  1. Har du använt taligenkänning? Till vad?
  2. Har du försökt skriva/författa en längre text med taligenkänning?
    • Ja – Stötte du på några problem? 
    • Nej – Varför inte? 
Här är en filmskiss på Invigos lösningsidé. Titta på filmen och besvara sedan dessa frågor:
  1. Vilken blir nyttan för dig?
  2. Varför tror du att Invigos kommer att lyckas med detta? 

Inspelningsinstruktion
  • Det går bra att använda smartphone
  • Välj en tyst plats med bra ljus
  • Kameran bör vara helt stilla. Ställ den på något eller be personen som filmar dig ta stöd av armbågarna mot något.
  • Se in in kameran och tala tydligt. 
  • Det gör inget om det blir pauser eller att du stakar dig. Vi redigerar i efterhand. 
  • Kontrollera att ljudet är bra innan du skickar filmen till erik@invigos.se

VLM och Alla kan skriva

skickad 19 mars 2018 09:27 av Erik Jaråker   [ uppdaterad 20 mars 2018 07:28 ]

FoU institutet Virtuella LärMiljöer, VLMs deltagande i Alla-Kan-Skriva projektet bygger på det uppdrag som institutet har inskrivet i sina stadgar. Arbete enligt Triple Helix modellen. Utbildning – Forskning - Företagande.

Projektet har intentionen att fokusera på faktorer som är viktiga för elevers lärande och faller väl inom ramen för VLM:s syfte som är att arbeta för innovation och utveckling. Dessutom ger det VLM möjlighet att ta del av aktuell forskning och påverka teknik och utformning av skriv- och lärverktyget Invigos så att det möter skolans behov.


Vår uppfattning är också att skriv- och lärverktyget stärker Skolverkets utpekade huvudprocess - Undervisning och lärande.

Vår uppfattning är också att skriv- och lärverktyget stärker Skolverkets utpekade huvudprocess, - Undervisning och lärande. Ett mervärde är arbetsprocessen som har visat sig vara ett lyckat exempel på samverkan mellan offentlig verksamhet, akademi och näringsliv vilket är värdefullt för VLM.



Kort om VLM (FoU institutet Virtuella LärMiljöer)
VLM-institutet verkar för ett fruktbart samspel mellan teknikens möjligheter, användarnas verklighet och forskningens teorier.

Institutets syfte är att stödja utvecklandet av väl fungerande virtuella miljöer för lärande och angränsande verksamheter, av betydelse för medlemskommunerna.
De 14 medlemskommunerna är: Bollnäs, Borlänge, Enköping, Gävle, Hudiksvall, Håbo, Hälsinglands Utbildningsförbund, Mora, Ovanåker, Sandviken, Söderhamn, Tierp, Uppsala, och Älvkarleby.

Erik Björk
Verksamhetschef i
Söderhamn, Ordf VLM

Halverad utbildningstid med bibehållen kvalitet av Olle Bälter, KTH

skickad 8 feb. 2018 07:05 av Erik Jaråker   [ uppdaterad 15 feb. 2018 06:02 ]

Vi har tidigare nämnt att vi inom SFI-undervisning hoppas på en förkortning av studietiden med 25%. Det kan verka djärvt, men redan 2008 visade man på Carnegie Mellon University (CMU) i Pittsburgh, PA, USA att man kunde halvera utbildningstiden i en universitetskurs i statistik, med bibehållen kvalitét (Lovett, Meyer & Thille,  2008). Anledningen var att man sedan 2001 hade arbetat inom Open Learning Initiative (OLI) med att utnyttja modern pedagogik i kombination med de möjligheter som datorer medför för att förbättra högre utbildning.


Lite förenklat kan man säga att vi inte lär oss så mycket på att läsa, lyssna eller titta. Vi lär oss mycket bättre genom att göra, i den mening att vi brottas med ett problem, teoretiskt eller praktiskt. Enligt OLI-metodiken bryter man därför ner lärandemålen i förmågor som man tränar på genom att svara på frågor om dessa förmågor. Exempelvis kan förmågan att använda medelvärden prövas genom att beräkna medelvärdet av 2, 6, 7.


Nu är inte den delen så revolutionerande, men det ingår också att man börjar med att identifiera lärandemål och förmågor. Därefter försöker man komma underfund med vad är de enklaste frågorna man kan ställa om en förmåga och därefter vad är den minimala instruktionen man kan ge innan de frågorna går att besvara. Instruktioner i form av text, bilder, video och interaktiva övningar varvas så med successivt allt svårare frågor.


Enligt OLI-metodiken bryter man därför ner lärandemålen i förmågor som man tränar på genom att svara på frågor om dessa förmågor.


Inte heller detta är någon kioskvältare, men det är nu vi kopplar in datorerna och ger återkoppling. I medelvärdesexemplet ovan får den som svarat 5 reda på att det var korrekt ”för att medelvärdet beräknas genom att summera talen och dela med antalet”. Detta är ett sätt att förstärka lärandet hos den som känner sig osäker.  Svarar man istället 6 får man reda på att det var fel med återkopplingen “för att man räknat ut medianen, inte medelvärdet som ligger nära medianen men är inte densamma i detta fall”. Denna återkoppling hjälper den som blandar ihop begreppen medel och median. Idealt sett ska alla möjliga svar få en sådan återkoppling som leder den som svarar fel framåt i lärandet.







Med det ovanstående på plats: korta instruktioner och frågor på dessa blir det möjligt att låta elever lära sig på egen hand det som de kan ta till sig på egen hand. Eftersom materialet används i flippad undervisning (flipped classroom) kan eleverna gå igenom materialet i egen takt och innan läraren träffar eleverna kan läraren få återkoppling från systemet för att se hur det går för klassen. Inte genom att se hur många rätt eleverna har fått på frågorna, utan genom att se hur många av eleverna som bemästrat förmågorna som ingår. Hur avgör man då vilka som bemästrat en förmåga? Det är här artificiell intelligens(AI) kommer in. När man har tillräckligt många elever som svarar på tillräckligt många frågor som är klassificerade till en eller flera förmågor kan AI användas för att identifiera mönster. Det kan till och med vara så att om man svarar fel på en fråga så ökar sannolikheten att man bemästrar den tillhörande förmågan därför att man lär sig av återkopplingen man får efter det felaktiga svaret.



När man har tillräckligt många elever som svarar på tillräckligt många frågor som är klassificerade till en eller flera förmågor kan AI användas för att identifiera mönster.



Hur underlättar detta för läraren? Jo, frågorna kan vara väldigt många, men eftersom de endast används för att träna förmågor, som är betydligt färre blir det mycket enklare att få en överblick över vad klassen har förstått och vad som var svårt att ta till sig. Lektionen kan därför fokuseras på det svåra, det som eleverna inte klarade av att lära sig på egen hand.


Det finns fler fördelar med OLI också. Till exempel att klickdata man samlar in när elever svarar på frågor kan användas för att utvärdera vilka delar av kursmaterialet som fungerar och vilka som inte gör det. Återkopplingen på förmåge- och lärandemålsnivå ges även till eleverna vilket gör det lättare att veta vad man ska studera inför ett prov och vad man redan anses kunna.


Delar av detta tänkande finns även i Alla kan skriva. Man får respons i systemet både på det man gjort bra och det man kan förbättra. Vi kommer att få en första återkoppling från vår effektstudie av SFI-utbildningen i slutet av våren. Vi önskar verkligen att vi slapp vänta så länge...


Olle Bälter, KTH


Lovett, M., Meyer, O., & Thille, C. (2008). The Open Learning Initiative: Measuring the Effectiveness of the OLI Statistics Course in Accelerating Student Learning. Journal of Interactive Media in Education, 2008(1), 1–16.

Alla kan skrivas årskonferens 2018

skickad 26 jan. 2018 06:36 av Erik Jaråker   [ uppdaterad 26 jan. 2018 06:39 ]

En kall januaridag samlades ett tjugotal personer för Alla kan skrivas årskonferens på Epicenter i Stockholm. Det var en brokig skara människor med olika bakgrund och ålder: forskare, pedagoger, skolelever, mjukvaruutvecklare och investerare, alla med det gemensamma intresset digitalt skrivande.


Stämningen var uppsluppen och skolelever från Lidingö spelade gitarr tillsammans med forskare från KTH. Alla kan skrivas projektledare Martin Tiberg öppnade konferensen. Därefter berättade David Rosenberg och Christopher Boström-Fors, två elever på Källängensskola på Lidingö, samt deras lärare Emma Hindrikes om sina erfarenheter av att arbeta i Invigos. Flera lärare från Källängens skola är del i Alla kan skrivas pilotprogram under våren. De unga herrarna fick många frågor och uppmuntrande kommentarer från åhörarna.




Nästa punkt på programmet var Alla kan skrivas styrgrupp som presenterade vad de gör, varför och vad de vill åstadkomma. Emma Nyberg, IT-strateg Hudiksvall som representerar VLM underströk vikten av att få med de svaga eleverna i lärandet. “Är de svaga med är alla med!”


Är de svaga med är alla med!


Erik Björk, verksamhetschef i Söderhamn och ordförande i VLM hartidigare varit skolledare berättade om två drivna lärare i Söderhamn som genom att använda Invigos nått enastående resultat i sin introduktionsklass. Pedagogerna belönades med Europeisk kvalitetsutmärkelse i språk.

Digitaliseringen av SFI (DIGSFI) är ett delprojekt av Alla kan skriva med målet att få ner studietiden för sfi-elever med 25%. Bl a genomförs en effektstudie med 600 av Hermods elever. Om detta berättade Jelena Veljkovic som är verksamhetschef på Hermods komvux, Ania Hartman, affärsutvecklare på Hermods, Fabrice Marchal, teknikchef Invigos; Michael Stormbom, Sverigechef Lingsoft. Michael Stormbom beskrev bl a det senaste i Lingsofts positiva språkkontroll (länk till Michaels inlägg?) som finns inlagd i Invigos.

Under fikapausen tog Underbara ADHDs grundare Georgios Karpathakis deltagarna gruppvis till sin ADHD-låda för att uppleva vad ADHD verkligen innebär. Det var ett mycket uppskattat inslag som väckte diskussion då flera av deltagarna hade eller kände någon med ADHD.


Efter koffein, socker och ADHD-låda fortsatte Olle Bälter, ledare av KTHs forskargrupp för teknikförstärkt lärande att berätta om Open learning initiative (OLI). Det är en metod för undervisning och lärande som enligt studier från Stanford fått studenter att prestera bättre eller lika bra som elever som fått traditionell undervisning. OLI-studenterna hade minimal kontakt med lärare och instruktörer. Olle leder studiedesign och dataanalys av DIGSFIs effektstudie.

Sedan följde en workshop där vi i grupper diskuterade dagsläget och vad Alla kan skriva har nått samt visionen för alla kan skriva de närmsta två åren. Eftersom gruppen var heterogen blev perspektiven skiftande och samtalen intressanta. Några slutsatser var att vi kommit långt både inom projektet och verktyget och framtiden. Vi var eniga om att det finns ett stort behov av stöd i skrivandet i olika delar av samhället både inom och utanför norden.


Digitala verktyg för formativ bedömning var rubriken för  lektor Anna Åkerfeldt vid Stockholms universitet. Anna undervisar om språk, kommunikation och digitala miljöer inom Förskollärarprogrammet och har forskat på digitala lärandemiljöer och digitaliserat lärande. Hon kommer att göra en studie om lärande i digitala miljöer - didaktiska möjligheter och konsekvenser med fokus på formativ bedömning. I studien kommer Invigos att ingå.


Likt en jazzstandard avslutas med det inledande temat avrundade tvår briljanta lärare med att dela med sig av sina erfarenheter av Invigos i klassrummet. Det var Karin Herlitz & Elisabeth Engvall-Younsi som med sin karisma och erfarenhet fångade de kvarvarande åhörarna med sina tankar och anekdoter. Elisabeth berättade om en elev som sa - “Det känns som jag fuskar när jag gör så här.”


“Det känns som jag fuskar när jag gör så här.”


Årskonferensen hade ett digert program och mycket kompetens kring digitalt lärande samlad. Forsknings och utvecklingsprojektet Alla-kan-skriva fortsätter på många olika håll i landet och vi är många som med stort intresse följer forskningsprojekten på KTH och Stockholms universitet och deras resultat.


Var är vi idag?
  • Stor samlad kompetens inom Alla kan skriva.
  • Högre medvetenhet hos skolledare om vikten av att leda digitalisering.
  • Snabb iterativ utveckling av Invigos!
  • Hög tillgänglighet genom SSO.


Var vill vi vara om två år?
  • Stödjer flera språk samt professionellt skrivande.
  • Kollaborativt skrivande och multimodalitet.
  • Klara mätbara resultat.
  • Flera investerare med edtechkompetens.










Positiv språkkontroll

skickad 24 jan. 2018 06:53 av Erik Jaråker   [ uppdaterad 24 jan. 2018 06:59 ]

Språkkontrollen markerar inte bara vad för fel som skribenten gör eller vad som bör korrigeras i texten, utan den ger också positiv återkoppling genom att markera saker som är (grammatiskt) korrekt i texten. Detta bidrar till en positiv användarupplevelse och gör det enklare att bedöma hur väl skribenten behärskar olika grammatiska koncept.

Jag berättade i ett tidigare inlägg om Lingsofts utvecklingsarbete i projektet “Digitalisering av SFI” (DIGSFI). I vårt arbetspaket anpassar vi Lingsofts språkkontroller för vuxna elever med svenska som andraspråk inom utbildning i svenska för invandrare, grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning.


I det här inlägget vill jag berätta lite närmare om hur språkkontrollen hanterar positiv återkoppling. Språkkontrollen markerar alltså inte bara vad som är fel, utan den ger även information om vad som är korrekt skrivet. Exempelvis ger språkkontrollen positiv återkoppling då skribenten skriver nominalfraser korrekt, med korrekt böjning av pronomen, adjektiv och substantiv för (exempelvis en röd hund, den röda hunden, röda hundar, de röda hundarna). Detta skiljer sig från en mera traditionell språkkontroll som bara markerar fel och ger förslag på korrigeringar.

Språkkontrollen ger alltså en bedömning om hur väl skribenten behärskar olika grammatiska kategorier. Men om en text inte innehåller många felmarkeringar för en viss kategori, är det väl ändå ett rimligt antagande att skribenten inte gör många fel för den kategorin? Varför räcker det inte med att helt enkelt konstatera att en text som inte innehåller felmarkeringar är korrekt och att skribenten därför behärskar stavning och grammatik? Med andra ord, varför räcker det inte med en traditionell språkkontroll?




Avsaknad av identifierade fel innebär inte (nödvändigtvis) att texten är felfri. Språkkontrollen är ganska restriktiv med vad den markerar som fel, vilket bland annat innebär att den undviker att markera fel som är svåra att identifiera programmatiskt (exempelvis i mera komplicerade meningskonstruktioner). Språkkontrollen felmarkerar bara när den är “säker” på att något är fel, och undviker att markera saker som “kanske” är fel.


Orsaken till detta är användarupplevelsen: vi försöker i så stor utsträckning som möjligt undvika att skribenten upplever språkkontrollen som ett irritationsmoment. Ifall en stor del av det språkkontrollen markerar som fel i själva verket är korrekt, hjälper det inte skribenten speciellt mycket. Å andra sidan innebär detta att språkkontrollen inte nödvändigtvis markerar sådant som vore uppenbara fel för mänskliga ögon. Det är alltså viktigt att komma ihåg att språkkontrollen är ett hjälpmedel, men inte ett ersättande moment för korrekturläsning.


Användarupplevelsen är också viktig i en annan bemärkelse: Plattformen är mera uppmuntrande och positiv om man också får veta när man gör rätt, inte bara när man skriver något som eventuellt borde korrigeras.


För att kunna göra en så korrekt bedömning som möjligt av skribentens färdigheter, och för att ge en så positiv användarupplevelse som möjligt, är det alltså viktigt att språkkontrollen kan identifiera både vad som är korrekt och vad som är fel.


Michael Stormbom

Key Account Manager, Lingsoft
michael.stormbom@lingsoft.se


Lingsoft utvecklar språktjänster och olika slags språkteknologier för såväl text som tal. Bland annat har vi levererat språkkontroller till Microsoft och många svenska dagstidningar under många år. Bland våra senaste projekt finns ett system som automatiskt bevakar EU-lagstiftning och med vars hjälp vi skriver sammanfattningar av lagstiftning för EU:s räkning. För mer information om oss, besök vår hemsida på www.lingsoft.se



Månadens goda exempel - Digitalisering av SFI

skickad 20 dec. 2017 02:16 av Erik Jaråker   [ uppdaterad 10 jan. 2018 13:33 av Martin Tiberg ]

Vi är glada över uppmärksamheten som Digitalisering av SFI (DIGSFI) har fått den senaste tiden. Det är ett delprojekt av Alla kan skriva och efter att Hermods släppte sin pressrelease i slutet av förra månaden har det uppmärksammats på en rad webbplatser och bloggar. Exempelvis utsågs det till till månadens goda exempel av Vuxenutbildning i Samverkan vilket vi tycker är oerhört kul. Utöver Vuxenutbildning i Samverkan har KTH skrivit på sin blogg om deras forskares del i projektet. KTH-forskaren Olle Bälter säger bland annat att "digitalstöd i undervisningen är ett sätt att effektivisera läraktiviteter för både lärare och elever, men det måste utformas effektivt och kontextanpassat". Intresset för Alla kan skriva och DIGSFI kommer från olika håll. Några exempel är IT-pedagogen som är en kunskapswebbplats för IT-personer i utbildningsbranschen och Dagens Integration som är en av Sveriges främsta nyhetssajter om integration, flyktingmottagande, mångfald och kultur.



“Digitalstöd i undervisningen är ett sätt att effektivisera läraktiviteter för både lärare

och elever, men det måste utformas effektivt och kontextanpassat”





Bakom DIGSFI-projektet står fem av Alla kan skrivas aktörer: Invigos, Hermods, VLM (Virtuella lärmiljöer), KTH (Kungliga tekniska högskolan) och Lingsoft. Arbetet delfinansieras av Sveriges innovationsmyndighet Vinnova och grundidén är att inspirera SFI-elever, effektivisera deras lärande och därigenom korta inlärningstiden med 25 %.


För att underlätta för de deltagande lärarna i projektet har Invigos tagit fram en sida med samlat SFI-material. Två förstelärare från Värmdö har skapat ett antal färdiga skrivuppgifter som lärare kan använda direkt med sina elever. Fokus har varit på uppgifter för kurs C och D och vi har valt de vanligaste texttyperna:


I samarbete med Studi har vi även kunnat publicera filmer på fem olika språk som handlar om skrivande, textyper och respons. Nedan är ett exempel.

Tigrinska  Somaliska  Engelska  Dari  Arabiska


Att Alla kan skriva och DIGSFI har fått mycket uppmärksamhet är inte konstigt; både digitalisering och språkutveckling för andraspråkselever är brännande frågor. Vi ser fram emot att fortsätta det gemensamma arbetet och att se resultatet av och KTH-forskarnas slutsatser från den effektstudien som nu är påbörjad med 600 SFI-elever i Uppsala, Malmö och Stockholm. Följ denna blogg för fortsatta nyheter!


Erik Jaråker

Pedagogisk ansvarig

Invigos

Nationell digital skrivardag den 28 november

skickad 9 okt. 2017 07:24 av Erik Jaråker   [ uppdaterad 29 nov. 2017 04:10 av Martin Tiberg ]

Tisdagen den 28:e november bjuder Alla kan skriva in till en nationell digital skrivardag för grundskolan tillsammans med Skolverket och SKL. Dagen känns särskilt angelägen efter SVTs och SvDs larmrapporter förra veckan om nybörjarstudenter i Lund och deras bristande skrivförmåga. Temat för dagen är:
  • Nya pedagogiska möjligheter – hur kan och bör vi skriva digitalt?
  • Forskning, metoder och de senaste verktygen – vad stödjer elevers skrivande och lärande?
  • Nya nationella krav – koppling till styrdokumenten och den digitala strategin
Dagen riktar sig till utvecklingschefer, utvecklingsledare och centrala IKT-pedagoger inom grundskolan (åk 4-9 och nyanlända) i Sveriges alla kommuner och friskolor. Vi kommer att vara på Epicenter i Stockholm och dagens hashtag är #digskriv.
Programmet blir en blandning av föreläsningar och workshops. Motivations- och hjärnforskaren Sara Bengtsson föreläser om "Motivation i skolan: mäta och förstå med digitala verktyg". Därutöver blir det tre interaktiva workshops om skrivande i skolan:
  • Skriva sig till lärande (STL) – Annika Agélii Genlott, forskare och skolutvecklare verksam vid SKL och Örebro Universitet
  • Alla kan skriva (AKS) & verktyget Invigos – Erik Jaråker, prisbelönt förstelärare, IKT-pedagog och lärarutbildare på Googles, Microsofts och Invigos digitala skolprodukter
  • Digitalt skrivande med källkritiken i centrum – Sara Mörtsell, lärare och utbildningsansvarig på ideella föreningen Wikimedia Sverige
Läs mer om på dagens hemsida: 

Lingsofts pedagogiska språkkontroller i Invigos

skickad 15 sep. 2017 05:16 av Erik Jaråker   [ uppdaterad 17 sep. 2017 09:57 ]

Ania på Hermods skrev i ett tidigare inlägg om vårt projekt, “Digitalisering av SFI”, (DIGSFI). Vi på Lingsoft leder det vi kallar arbetspaket 3, där vi, Hermods och KTH ingår.


Lingsoft utvecklar språktjänster och olika slags språkteknologier för såväl text som tal. Bland annat har vi levererat språkkontroller till Microsoft och många svenska dagstidningar under många år. Bland våra senaste projekt finns ett system som automatiskt bevakar EU-lagstiftning och med vars hjälp vi skriver sammanfattningar av lagstiftning för EU:s räkning.


I vårt arbetspaket anpassar vi Lingsofts språkkontroller speciellt för vuxna elever med svenska som andraspråk inom utbildning i svenska för invandrare, grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning.


I projektet jobbar vi bland annat med följande:

  • Positiv återkoppling: Språkkontrollen markerar inte bara fel, utan berättar också när skribenten har gjort bra ifrån sig.

  • Prioritering av olika slags fel: Istället för att visa alla fel på en gång, vilket kan vara nedslående och överväldigande för en skribent ifall det är fråga om många fel, prioriterar språkkontrollen de mest väsentliga problemen i texten och hjälper skribenten med dem till att börja med.

  • Pedagogiska förklaringar: Med hjälp av videomaterial och kortfattade texter berättar språkkontrollen på ett lättfattligt sätt varför man inte kan eller borde skriva på ett visst vis.


Jag hoppas återkomma till dessa punkter i framtida blogginlägg.


En utmaning är att språkkontrollen inte nödvändigtvis hittar alla fel som finns i texten. Ifall språkkontrollen är för intolerant och sätter överdrivet många felmarkeringar leder det lätt till irritation hos skribenten och att skribenten ignorerar språkkontrollen.


Om språkkontrollen å andra sidan är väldigt tillåtande kan skribenten få en falsk illusion om att texten är närmast felfri. Att hitta den rätta balansen är alltså ytterst viktigt för att språkkontrollen ska vara av någon nytta för skribenten!


Men varför kan då språkkontrollen inte helt enkelt bara markera det som är fel och ignorera det som är rätt? Det som är fel för mänskliga ögon kan vara utmanande för ett datorprogram att avgöra om det är rätt eller fel. Tänk exempelvis på felaktiga särskrivningar av sammansatta ord, Gurka är i själva verket inte en *grön sak. De av oss som vill vara noga med sammansatta ord ser på en gång att det skrivs en en grönsak.


Särskrivning av sammansatta ord är ju i och för sig svårt för många, och för språkkontrollen är det inte heller helt enkelt: En grön sak kan ju lika gärna vara en sak som är grönfärgad.


Hur osannolikt det än må vara att det faktiskt är just det skribenten har i åtanke i det specifika sammanhanget, är det ju åtminstone en teoretisk möjlighet. Språkkontrollen ser att en grön sak har strukturen artikel - adjektiv - substantiv, och allt verkar ju vara korrekt böjt, och därför har den inget att anmärka på. Språkkontrollen struntar i eventuella betydelseskillnader.


För att hantera detta finns det olika alternativ. Språkkontrollen kan ta sannolikhet i beaktande när den avgör om någonting bör markeras som fel eller ej: En grönsak är mera sannolikt än en grön sak i det sammanhanget, alltså är det troligt att skribenten menade en grönsak.


Språkkontrollen kunde också hålla sig till vissa ord och meningsstrukturer där det säkert är någonting fel: Hen äter grön saker (sedan kan det förstås vara svårt för språkkontrollen att veta om hen ägnar sig åt att äta gröna saker eller grönsaker… att hitta fel är en sak, att kunna korrigera felet är en annan).


Det är bland annat såna frågor vi funderar på när vi utvecklar och anpassar språkkontrollen inom DIGSFI. Målsättningen med projektet är att förkorta studietiden och effektivisera undervisningen i svenska som andraspråk, och vi på Lingsoft hoppas att vi kan bidra till detta!


Michael Stormbom

Key Account Manager, Lingsoft
michael.stormbom@lingsoft.fi


Förkortad studietid för andraspråkselever?

skickad 4 sep. 2017 07:25 av Erik Jaråker

I början på året startade det av Vinnova delfinansierade projektet Digitalisering av SFI (DIGSFI). Projektets mål är att effektivisera studietiden för vuxna elever med svenska som andraspråk, inom utbildning i svenska för invandrare, grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning. Genom att stötta i skrivandet, som är en central del i innehållet och kunskapskraven i kurserna, ska eleverna inom utbildning i svenska för invandrare förkorta sin studietid och eleverna inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning nå högre betyg. Verktyget för att utveckla elevernas skrivande är en digital plattform som heter Invigos i vilken eleverna får stöttning i att strukturera text och bearbeta texter språkligt. I projektet samarbetar Hermods med: 
  • Invigos, digitalt skrivverktyg
  • Lingsoft, språkteknologiföretag 
  • VLM, kommunsammanslutning med 14 kommuner för framtida virtuella lärmiljöer 
  • Karolinska institutets institution för klinisk neurovetenskap 
  • KTH:s avdelning för teoretisk datalogi
Hermods del i projektet är inom det som vi kallar för arbetspaket 1 där vi och VLM ingår. Vår uppgift är huvudsakligen att göra en kravställning på projektet, utföra användartester på våra elever och anpassa innehållet till målgruppen.






Vårt första steg var att inventera var vi skulle börja våra användartester. Vi valde att börja med elever på kursen grundläggande svenska som andraspråk, eftersom texterna som eleverna ska klara av på kursen är komplexare och i fler genrer än texterna inom utbildning i svenska för invandrare (sfi). De höga kraven på texterna i grundläggande svenska som andraspråk är en utmaning för eleverna som kommer från sfi, och därför tyckte vi att den elevgruppen var bäst att börja med. Vi gjorde en undersökning bland våra lärare för att se vilken texttyp/genre eleverna behöver mest stöttning inom och resultatet visade att beskrivande faktatexter var det vi skulle starta med. Därefter togs tre av våra skolenheter där vi har grundläggande svenska som andraspråk ut som användargrupper i testerna. En övning utformades i Invigos med hjälp av lärarna i användargrupperna. Det första användartestet genomfördes i Uppsala den 30 mars med en stor grupp elever på olika delkurser inom grundläggande svenska som andraspråk. Efter det första har vi haft fler användartester i Upplands Väsby och i Uppsala, och till hösten väntar Göteborg. Vi utvecklar fler uppgifter i verktyget och gör språkliga anpassningar av bedömningsstödet och av språkmotorn i samarbete med Lingsoft.

Sammanfattningsvist är det mycket lärorikt och intressant att samarbeta med flera aktörer och hösten blir nog minst lika händelserik som våren har varit.

Ania Hartman
Affärsutvecklare, Hermods AB
Ania.Hartman@hermods.se

Invigos används för att mäta motivation i skolan

skickad 16 aug. 2017 06:25 av Martin Tiberg   [ uppdaterad 18 aug. 2017 01:08 ]

Invigos används för att mäta motivation i skolan och lära om motivationens nyanser

Hjärnforskaren Sara Bengtsson har under 2016 och 2017 bedrivit motivationsforskning för att mäta elevers motivation under en skrivlektion då de använder skriv- och lärverktyget Invigos.

Forskningen visar att det via ett digitalt verktyg går att mäta elevers motivation och koppla den till deras handlingar och tankemönster. Det finns exempelvis ett samband mellan motivationsnivån på lektionstid och elevers arbete med kamratrespons. Läs Sara Bengtssons rapport Digitalt vertyg kan användas för att mäta motivation i skolan och lära oss mer om motivationens nyanser.

Invigos blir fritt att prova för alla lärare och elever

Nu tar vi bort den tidigare begränsning som har funnits – att max fem lärare per huvudman fick använda Invigos. Istället kan du som lärare logga in och fritt använda Invigos tillsammans med dina elever i 75 dagar från första inloggningstillfället.
www.invigos.se
Klicka på knappen “Prova Invigos som lärare” på Invigos hemsida. Om du bjuder in vänner och lärarkollegor kan du förlänga testperioden ytterligare.

Utvärdera resultaten av Alla kan skriva – nytt pilotprogram

Innan de går med i forsknings- och utvecklingsprojektet Alla kan skriva, har många huvudmän velat utvärdera skriv- och lärverktyget Invigos samt de nya digitala undervisningsmetoder och arbetssätt som verktyget stödjer. Därför finns nu ett nytt pilotprogram, vilket Stockholms stad och Faluns kommun påbörjar i augusti.
I en pilot ingår 3-10 lärare och deras elever från en eller flera skolor. Piloten pågår i 90 dagar och bör omfatta minst två olika ämnen – gärna fler. Piloten börjar med att deltagande lärare och huvudmannen tydliggör sina målsättningar varför de vill delta i Alla kan skriva – som sedan utvärderas under pilottiden. Exempel på målsättningar är:
  • Ökad måluppfyllelse
  • Digitalisering och IKT-pedagogik kopplat till läroplanen
  • Delta i forskning och utveckling som höjer kompetensen
  • Enkel planering och uppföljning
  • Få färdiga, språkutvecklande stödstrukturer för skolans olika texttyper
  • Möjlighet att följa varje enskild elevs lärande, progression och motivationsnivå

2000 lärare på mellanstadiet, högstadiet, gymnasiet och komvux

Fram till idag har 1138 lärare över hela Sverige provat skriv- och lärverktyget Invigos. Det har gett ringar på vattnet och spridningen sker nu allt snabbare. Vi ser fram emot att lärare nr 2000 ansluter sig under september! Många lärare har kommit igång med sina klasser och varje aktiv lärare har i snitt 42 elever som arbetar i Invigos.
Vi har fått många önskemål om ett utökat stöd för en bredare målgrupp. Det har vi hörsammat. Idag har verktyget Invigos stöd för lärare och elever i årskurs 4-9 (inklusive förberedelseklass), gymnasiet (inklusive introduktionsprogrammen) och kommunal vuxenutbildning (inklusive SFI). Invigos används i alla ämnen där elever skriver (SVA, svenska, engelska, SO, NO, etc). Läs mer...

Nyheter i skriv- och lärverktyget Invigos

Under våren och sommaren har flera designförbättringar, förenklingar och förbättringar införts i Invigos.
  • Helt omarbetad design och användarupplevelse för elever när de arbetar med instruktioner, råd, exempel, checklista och bedömningsmatris.
  • Planera för lärande och formativ bedömning: Nu kan lärare konkretisera lärandemålen för sina elever i en checklista och bedömningsmatris och enkelt arbeta formativt med själv-, kamrat- och lärarrespons.
  • Fler texttyper med färdiga stödstrukturer som stödjer elevers skrivande och lärares undervisning. Varje texttyp har förberedda tankekartor och instruktioner vilka stöttar elever att planera, strukturera och formulera sina texter samt att fylla dem med innehåll och mening. Alla stödstrukturer är skapade av skickliga pedagoger och kvalitetsgranskade av disputerade forskare. Nu finns 12 texttyper i Invigos bibliotek, där de senaste tillskotten är:
    • Förklarande text
    • Utredande text
    • Nyhetsartikel
  • En lärarhandledning har lanserats för varje texttyp med tips och råd till en god undervisning. Länk till lärarhandledningen…
Fler nyheter kommer under hösten. Har du synpunkter, kommentarer eller önskemål? Vad funkar bra? Vad kan vi göra ändå bättre? Hör av dig!

Bästa hälsningar,
Martin
_________________________________
Martin Tiberg
Projektledare Alla kan skriva 
VD & innovationsansvarig på Invigos

+46 72 539 80 30
Skype: martintiberg
www.linkedin.com/in/martintiberg

1-10 of 24