Intelligent stavningskontroll – tar uttalsregler och sammanhang i beaktande för att ge en så bra användarupplevelse som möjligt

skickad 13 aug. 2018 06:13 av Martin Tiberg


Jag berättade i ett tidigare inlägg om Lingsofts utvecklingsarbete i projektet “Digitalisering av SFI” (DIGSFI). I samarbete med Invigos och Hermods anpassar vi Lingsofts språkkontroller för att passa vuxna elever med svenska som andraspråk inom utbildning i svenska för invandrare (SFI) samt grundläggande och gymnasial vuxenutbildning.

I det här inlägget vill jag berätta lite närmare om hur vår stavningskontroll fungerar och hur vi utvecklar den vidare under projektet.

En traditionell stavningskontroll kontrollerar ifall de ord som finns i en text existerar i ett rättstavningslexikon. Om ordet existerar i lexikonet, är det alltså ett korrekt stavat ord, och ingen markering ges. Ifall ordet inte finns i lexikonet, är det möjligtvis fråga om ett stavfel, och skribenten görs uppmärksam på detta med en markering och eventuella förslag på korrigeringar. Lingsofts stavningskontroll hanterar också böjda ordformer utan problem.

Hantering av sammansatta ord är extremt viktigt för att kunna analysera en svensk text. I svenska är det ju möjligt att skapa nya ord genom att slå ihop två eller flera ord (några exempel på detta från Språkrådets nyordslista för 2017: expresskidnappning, blockkedja). Antalet svenska ord är alltså i teorin obegränsat, varför det vore omöjligt att skapa en uttömmande lista med alla tänkbara sammansatta ord.

En av de största styrkorna med Lingsofts språkkontroller är därför att de från första början har haft inbyggd analys av sammansatta ord. Så länge som de ord det sammansatta ordet består av finns i lexikonet, känner språkkontrollen igen att det är fråga om ett sammansatt ord och kan analysera både ordet som helhet och de mindre beståndsdelarna.

Minst lika viktigt för användarupplevelsen är att stavningskontrollen ger vettiga förslag på korrigering, och detta är ännu viktigare inom SFI där skribenten inte nödvändigtvis behärskar svenska så pass bra att hen på egen hand kan korrigera stavfel. Därför har vi på Lingsoft lagt extra betoning inom projektet på att korrigeringsförslagen ska vara så bra som möjligt.

Korrigeringsförslagen i en traditionell språkkontroll brukar vara ord eller namn som finns i lexikonet och som ligger en eller två bokstäver ifrån det felstavade ordet. Ju större bokstavsskillnad man tillåter, desto flera tänkbara korrigeringsförslag får man, vilket inte nödvändigtvis är bra från ett användarperspektiv då det lätt kan innebära en lång rad med förslag som inte är relevanta.

Å andra sidan kan de stavfel man gör ligga ganska långt ifrån hur ordet egentligen stavas, vilket kan innebära att man inte får några korrigeringsförslag överhuvudtaget. Detta kan exempelvis inträffa om man försöker stava ett ord utgående från dess uttal (tänk exempelvis *shurnal istället för journal eller *tjåsk istället för kiosk), vilket är svårt får en traditionell stavningskontroll att hantera. Får att råda bot på detta har vi utvecklat en funktion i stavningskontrollen som använder sig av svenska uttalsregler för att hitta lämpliga korrigeringsförslag. En annan feltyp, som är särskilt vanlig för personer med arabiska som modersmål, är att man förväxlar vokaler eller utelämnar dem helt (i arabisk skrift skriver man enbart konsonanterna). Vår språkkontroll har inbyggt stöd för att hantera detta och kan känna igen vilken den korrekta stavningen är även om man förväxlat alla vokaler i ordet.

Om stavningskontrollen bara kontrollerar enskilda ord och inte om ordet är korrekt i sammanhang missar den många problem; exempelvis skulle stavningskontrollen inte notera stavfelet i jag *eter gröt om man inte ser på sammanhanget (eter är i sig ett giltigt svenskt ord, det är bara i sammanhanget det framgår att det är fråga om ett stavfel). Så kallad kontextbaserad stavningskontroll är därför också viktigt för en bra användarupplevelse. Jag kommer att berätta mer om detta i ett framtida inlägg!

Michael Stormbom
Key Account Manager, Lingsoft
michael.stormbom@lingsoft.se

Lingsoft utvecklar språktjänster och olika slags språkteknologier för såväl text som tal. Bland annat har vi levererat språkkontroller till Microsoft och många svenska dagstidningar under många år. Bland våra senaste projekt finns ett system som automatiskt bevakar EU-lagstiftning och med vars hjälp vi skriver sammanfattningar av lagstiftning för EU:s räkning. För mer information om oss, besök vår hemsida på www.lingsoft.se

Invigos lärarhandledning - En pedagogisk kompass och inspirationskälla när skrivprocessen digitaliseras

skickad 22 maj 2018 02:35 av Erik Jaråker   [ uppdaterad 24 maj 2018 07:52 av Martin Tiberg ]

När skolan digitaliseras och lärarens verktygslåda växer finns många möjligheter att utforma sin egen och elevernas digitala lärmiljö. Detta kräver både tid och tankearbete. Invigos lärarhandledning serverar pedagogiska tankar och färdiga förslag kring hur du kan arbeta med olika texttyper.


Invigos lärarhandledning har tagits fram av erfarna lärare som länge arbetat med genrepedagogik och cirkelmodellen. Alla lärare i skolan är inte svensklärare men alla har ansvar för språkutveckling och Invigos är ett skrivverktyg som är avsett att användas i alla ämnen. Det finns mycket forskning som pekar på att språket är individers främsta redskap för lärande, oavsett ämne. Genom språket kommunicerar vi med andra, utvecklar ny kunskap och visar vad vi har lärt oss. Via språket kan eleven visa sin förståelse och vad denne behöver för stöd för att komma vidare. Språkliga uttrycksformer är det vanligaste sättet lärare använder för att bedöma elevers kunskaper. I Lgr 11 fokuseras vikten av språkutveckling:


“Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.”

Lärarhandledningen säger att själva genrebegreppet kan vara problematiskt. Det finns ingen enhetlig definition av vad som utmärker en genre. I svenskämnets kursplan är genrebegreppet utbytt mot begreppet ”texttyp”. I de lägre skolåren kan genredefinitioner vara ett kraftfullt verktyg för att få elever att förstå olika texters uppbyggnad. Men man måste vara medveten om att texter som äldre elever möter och förväntas skriva byggs upp av flera olika genrer.

Tanken med lärarhandledningen är att den skall vara inspiration och stöd för läraren i planeringen av uppgifter. Den ger samtidigt en teoretisk bakgrund till det olika faserna och funktionerna i Invigos. I skrivandets stund finns elva av Invigos nitton texttyper beskrivna i Lärarhandledningen. Varje texttyp inleds med en generell beskrivning och vad som särskiljer den. Sedan ges några exempel på hur du kan undervisa om texttypen och ett förslag på arbetsgång. Några av de texttyper som finns är Argumenterande text, Krönika, Reportage och Naturvetenskaplig rapport. Lärarhandledningen innehåller även avsnitt om dess koppling till styrdokumenten, bedömning, kollegialt lärande samt hur Invigos kan integreras med Läslyftet.

När antalet obehöriga lärare i hela riket närmar sig trettio procent är det viktigt att dessa personer får den hjälp och den stöttning in i yrket som de behöver. Alla lärare skall arbeta språkutvecklande och här kan Invigos som verktyg och denna lärarhandledning ge råd till och stötta såväl legitimerade som icke legitimerade lärare. Framför allt vill vi på Invigos att den skall ge inspiration till hur verktyget kan användas för att eleverna i slutändan skall kunna skapa strukturerade och välskrivna texter.

Erik Jaråker

Invigos


DIGSFI

skickad 23 apr. 2018 08:13 av Erik Jaråker   [ uppdaterad 13 aug. 2018 06:07 av Martin Tiberg ]

“I ett allt mer digitaliserat samhälle ska vuxenutbildningen […] bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens.”

“Det är vuxenutbildningens ansvar att varje elev som slutfört studier inom vuxenutbildningen kan använda […] digitala [….] verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande …”

“Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling.”

Citaten ovan kommer från den nya läroplanen för vuxenutbildning, där utbildning i svenska för invandrare ingår. Från och med 1 juli 2018 träder förändringar i läroplanen för vuxenutbildning i kraft. Förändringarna syftar bland annat till att stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, samt att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg. Det i kombination med Skolverkets statistik över nationella prov, som visar att provdelen skriftlig färdighet är den som flest elever får F (ej godkänt) betyg på bidrar till känslan av att projektet DIGSFI ligger rätt i tiden. 

Arbetet med att digitalisera skrivundervisningen för sfi-elever fortgår på våra tre sfi-skolor i Uppsala, i Malmö och på Medborgarplatsen i Stockholm. I dagsläget är 500 elever inskrivna på kurserna med tillgång till Invigos skrivuppgifter för sfi. Eleverna har testat programmet på datorer och surfplattor och vi har dragit många lärdomar som har bidragit till utvecklingen av Invigos men även till att höja elevens generella digitala kompetens, som är väldigt olika hög. Några elever kan inte skriva @ på en dator eller surfplatta medan andra är mer självgående i arbetet med Invigos. Fördelen med att arbeta med Invigos är att alla elever kan överstiga hinder i sin egen takt med det lärar- eller kamratstöd som de behöver när de behöver. Mer självgående elever börjar direkt att arbeta i verktyget och skriva och frågar när de behöver hjälp med uppgiften (och inte gränssnittet). På frågan om det är svårt svarar eleverna ja, men syftar på exempelvis det att parkoppla ett externt tangentbord med en surfplatta, att förstå insändare i Metro eller det att installera Google Chrome som webbläsare, och inte själva programmet Invigos ー något som känns positivt.

Jag ser nu fram emot att göra fler besök i klassrummen när Invigos används och se elevernas kompetens höjas både när det gäller digitala verktyg men framförallt skrivande.

Ania Hartman
Affärsutvecklare, Hermods AB
Ania.Hartman@hermods.se

Använder du taligenkänning och vill förbättra tekniken?

skickad 20 mars 2018 07:10 av Erik Jaråker   [ uppdaterad 20 mars 2018 07:30 ]


Invigos söker nu medel från PTS Innovationstävling "Konverserande gränssnitt för alla" och vill ha med dina erfarenheter i en videopitch. Svara på fyra frågor (se nedan) framför egen kamera och få två biobiljetter.

Bakgrund och problembeskrivning

Många människor kämpar med att skriva bra texter. En möjlig lösning är att istället tala in texterna, där talet sedan “översätts” till skriven text. Sådan taligenänning finns nu inbyggd i varje smart telefon. Att tala med telefonen blir allt vanligare för att exempelvis skriva SMS eller söka information.

Sedan länge har taligenkänning funnits i de vanligaste skrivprogrammen – i Microsoft Word sedan 2003. Men här används det knappt och fungerar dåligt. Varför är det så?

Det har funnits tre problem:
  1. Felaktiga ord. För 10-20 år sedan hörde programmen ofta felaktiga ord, då de hade svårt att känna igen rätt ljud och förstå olika röster.

  2. Längre texter kräver en tydlig struktur. En text består typiskt av många olika delar. Lika viktigt som innehållet i varje del är att de organiseras i en logisk ordningsföljd och en tydlig struktur. Det kräver mer än en god taligenkänning.

  3. Stor skillnad på talspråk och skriftspråk. Talet kommer ofta i form av lösa tankar medan skriftspårket är mer direkt och precist. Därför måste en intalad text bearbetas innan den blir tydlig nog att läsas och förstås av någon annan.


Ny teknik inom AI, deep learning och maskininlärning har till stor del löst det första problemet. Om användaren pratar tydligt fungerar taligenkänning väl i de flesta situationer. Invigos söker till PTS innovationstävling för att lösa problem 2 och 3.

Hur kan jag vara med?

Kontakta erik@invigos.se om du vill vara med eller följ instruktionen nedan.

Fyra frågor att besvara framför egen kamera
  1. Har du använt taligenkänning? Till vad?
  2. Har du försökt skriva/författa en längre text med taligenkänning?
    • Ja – Stötte du på några problem? 
    • Nej – Varför inte? 
Här är en filmskiss på Invigos lösningsidé. Titta på filmen och besvara sedan dessa frågor:
  1. Vilken blir nyttan för dig?
  2. Varför tror du att Invigos kommer att lyckas med detta? 

Inspelningsinstruktion
  • Det går bra att använda smartphone
  • Välj en tyst plats med bra ljus
  • Kameran bör vara helt stilla. Ställ den på något eller be personen som filmar dig ta stöd av armbågarna mot något.
  • Se in in kameran och tala tydligt. 
  • Det gör inget om det blir pauser eller att du stakar dig. Vi redigerar i efterhand. 
  • Kontrollera att ljudet är bra innan du skickar filmen till erik@invigos.se

VLM och Alla kan skriva

skickad 19 mars 2018 09:27 av Erik Jaråker   [ uppdaterad 20 mars 2018 07:28 ]

FoU institutet Virtuella LärMiljöer, VLMs deltagande i Alla-Kan-Skriva projektet bygger på det uppdrag som institutet har inskrivet i sina stadgar. Arbete enligt Triple Helix modellen. Utbildning – Forskning - Företagande.

Projektet har intentionen att fokusera på faktorer som är viktiga för elevers lärande och faller väl inom ramen för VLM:s syfte som är att arbeta för innovation och utveckling. Dessutom ger det VLM möjlighet att ta del av aktuell forskning och påverka teknik och utformning av skriv- och lärverktyget Invigos så att det möter skolans behov.


Vår uppfattning är också att skriv- och lärverktyget stärker Skolverkets utpekade huvudprocess - Undervisning och lärande.

Vår uppfattning är också att skriv- och lärverktyget stärker Skolverkets utpekade huvudprocess, - Undervisning och lärande. Ett mervärde är arbetsprocessen som har visat sig vara ett lyckat exempel på samverkan mellan offentlig verksamhet, akademi och näringsliv vilket är värdefullt för VLM.



Kort om VLM (FoU institutet Virtuella LärMiljöer)
VLM-institutet verkar för ett fruktbart samspel mellan teknikens möjligheter, användarnas verklighet och forskningens teorier.

Institutets syfte är att stödja utvecklandet av väl fungerande virtuella miljöer för lärande och angränsande verksamheter, av betydelse för medlemskommunerna.
De 14 medlemskommunerna är: Bollnäs, Borlänge, Enköping, Gävle, Hudiksvall, Håbo, Hälsinglands Utbildningsförbund, Mora, Ovanåker, Sandviken, Söderhamn, Tierp, Uppsala, och Älvkarleby.

Erik Björk
Verksamhetschef i
Söderhamn, Ordf VLM

Halverad utbildningstid med bibehållen kvalitet av Olle Bälter, KTH

skickad 8 feb. 2018 07:05 av Erik Jaråker   [ uppdaterad 15 feb. 2018 06:02 ]

Vi har tidigare nämnt att vi inom SFI-undervisning hoppas på en förkortning av studietiden med 25%. Det kan verka djärvt, men redan 2008 visade man på Carnegie Mellon University (CMU) i Pittsburgh, PA, USA att man kunde halvera utbildningstiden i en universitetskurs i statistik, med bibehållen kvalitét (Lovett, Meyer & Thille,  2008). Anledningen var att man sedan 2001 hade arbetat inom Open Learning Initiative (OLI) med att utnyttja modern pedagogik i kombination med de möjligheter som datorer medför för att förbättra högre utbildning.


Lite förenklat kan man säga att vi inte lär oss så mycket på att läsa, lyssna eller titta. Vi lär oss mycket bättre genom att göra, i den mening att vi brottas med ett problem, teoretiskt eller praktiskt. Enligt OLI-metodiken bryter man därför ner lärandemålen i förmågor som man tränar på genom att svara på frågor om dessa förmågor. Exempelvis kan förmågan att använda medelvärden prövas genom att beräkna medelvärdet av 2, 6, 7.


Nu är inte den delen så revolutionerande, men det ingår också att man börjar med att identifiera lärandemål och förmågor. Därefter försöker man komma underfund med vad är de enklaste frågorna man kan ställa om en förmåga och därefter vad är den minimala instruktionen man kan ge innan de frågorna går att besvara. Instruktioner i form av text, bilder, video och interaktiva övningar varvas så med successivt allt svårare frågor.


Enligt OLI-metodiken bryter man därför ner lärandemålen i förmågor som man tränar på genom att svara på frågor om dessa förmågor.


Inte heller detta är någon kioskvältare, men det är nu vi kopplar in datorerna och ger återkoppling. I medelvärdesexemplet ovan får den som svarat 5 reda på att det var korrekt ”för att medelvärdet beräknas genom att summera talen och dela med antalet”. Detta är ett sätt att förstärka lärandet hos den som känner sig osäker.  Svarar man istället 6 får man reda på att det var fel med återkopplingen “för att man räknat ut medianen, inte medelvärdet som ligger nära medianen men är inte densamma i detta fall”. Denna återkoppling hjälper den som blandar ihop begreppen medel och median. Idealt sett ska alla möjliga svar få en sådan återkoppling som leder den som svarar fel framåt i lärandet.







Med det ovanstående på plats: korta instruktioner och frågor på dessa blir det möjligt att låta elever lära sig på egen hand det som de kan ta till sig på egen hand. Eftersom materialet används i flippad undervisning (flipped classroom) kan eleverna gå igenom materialet i egen takt och innan läraren träffar eleverna kan läraren få återkoppling från systemet för att se hur det går för klassen. Inte genom att se hur många rätt eleverna har fått på frågorna, utan genom att se hur många av eleverna som bemästrat förmågorna som ingår. Hur avgör man då vilka som bemästrat en förmåga? Det är här artificiell intelligens(AI) kommer in. När man har tillräckligt många elever som svarar på tillräckligt många frågor som är klassificerade till en eller flera förmågor kan AI användas för att identifiera mönster. Det kan till och med vara så att om man svarar fel på en fråga så ökar sannolikheten att man bemästrar den tillhörande förmågan därför att man lär sig av återkopplingen man får efter det felaktiga svaret.



När man har tillräckligt många elever som svarar på tillräckligt många frågor som är klassificerade till en eller flera förmågor kan AI användas för att identifiera mönster.



Hur underlättar detta för läraren? Jo, frågorna kan vara väldigt många, men eftersom de endast används för att träna förmågor, som är betydligt färre blir det mycket enklare att få en överblick över vad klassen har förstått och vad som var svårt att ta till sig. Lektionen kan därför fokuseras på det svåra, det som eleverna inte klarade av att lära sig på egen hand.


Det finns fler fördelar med OLI också. Till exempel att klickdata man samlar in när elever svarar på frågor kan användas för att utvärdera vilka delar av kursmaterialet som fungerar och vilka som inte gör det. Återkopplingen på förmåge- och lärandemålsnivå ges även till eleverna vilket gör det lättare att veta vad man ska studera inför ett prov och vad man redan anses kunna.


Delar av detta tänkande finns även i Alla kan skriva. Man får respons i systemet både på det man gjort bra och det man kan förbättra. Vi kommer att få en första återkoppling från vår effektstudie av SFI-utbildningen i slutet av våren. Vi önskar verkligen att vi slapp vänta så länge...


Olle Bälter, KTH


Lovett, M., Meyer, O., & Thille, C. (2008). The Open Learning Initiative: Measuring the Effectiveness of the OLI Statistics Course in Accelerating Student Learning. Journal of Interactive Media in Education, 2008(1), 1–16.

Alla kan skrivas årskonferens 2018

skickad 26 jan. 2018 06:36 av Erik Jaråker   [ uppdaterad 26 jan. 2018 06:39 ]

En kall januaridag samlades ett tjugotal personer för Alla kan skrivas årskonferens på Epicenter i Stockholm. Det var en brokig skara människor med olika bakgrund och ålder: forskare, pedagoger, skolelever, mjukvaruutvecklare och investerare, alla med det gemensamma intresset digitalt skrivande.


Stämningen var uppsluppen och skolelever från Lidingö spelade gitarr tillsammans med forskare från KTH. Alla kan skrivas projektledare Martin Tiberg öppnade konferensen. Därefter berättade David Rosenberg och Christopher Boström-Fors, två elever på Källängensskola på Lidingö, samt deras lärare Emma Hindrikes om sina erfarenheter av att arbeta i Invigos. Flera lärare från Källängens skola är del i Alla kan skrivas pilotprogram under våren. De unga herrarna fick många frågor och uppmuntrande kommentarer från åhörarna.




Nästa punkt på programmet var Alla kan skrivas styrgrupp som presenterade vad de gör, varför och vad de vill åstadkomma. Emma Nyberg, IT-strateg Hudiksvall som representerar VLM underströk vikten av att få med de svaga eleverna i lärandet. “Är de svaga med är alla med!”


Är de svaga med är alla med!


Erik Björk, verksamhetschef i Söderhamn och ordförande i VLM hartidigare varit skolledare berättade om två drivna lärare i Söderhamn som genom att använda Invigos nått enastående resultat i sin introduktionsklass. Pedagogerna belönades med Europeisk kvalitetsutmärkelse i språk.

Digitaliseringen av SFI (DIGSFI) är ett delprojekt av Alla kan skriva med målet att få ner studietiden för sfi-elever med 25%. Bl a genomförs en effektstudie med 600 av Hermods elever. Om detta berättade Jelena Veljkovic som är verksamhetschef på Hermods komvux, Ania Hartman, affärsutvecklare på Hermods, Fabrice Marchal, teknikchef Invigos; Michael Stormbom, Sverigechef Lingsoft. Michael Stormbom beskrev bl a det senaste i Lingsofts positiva språkkontroll (länk till Michaels inlägg?) som finns inlagd i Invigos.

Under fikapausen tog Underbara ADHDs grundare Georgios Karpathakis deltagarna gruppvis till sin ADHD-låda för att uppleva vad ADHD verkligen innebär. Det var ett mycket uppskattat inslag som väckte diskussion då flera av deltagarna hade eller kände någon med ADHD.


Efter koffein, socker och ADHD-låda fortsatte Olle Bälter, ledare av KTHs forskargrupp för teknikförstärkt lärande att berätta om Open learning initiative (OLI). Det är en metod för undervisning och lärande som enligt studier från Stanford fått studenter att prestera bättre eller lika bra som elever som fått traditionell undervisning. OLI-studenterna hade minimal kontakt med lärare och instruktörer. Olle leder studiedesign och dataanalys av DIGSFIs effektstudie.

Sedan följde en workshop där vi i grupper diskuterade dagsläget och vad Alla kan skriva har nått samt visionen för alla kan skriva de närmsta två åren. Eftersom gruppen var heterogen blev perspektiven skiftande och samtalen intressanta. Några slutsatser var att vi kommit långt både inom projektet och verktyget och framtiden. Vi var eniga om att det finns ett stort behov av stöd i skrivandet i olika delar av samhället både inom och utanför norden.


Digitala verktyg för formativ bedömning var rubriken för  lektor Anna Åkerfeldt vid Stockholms universitet. Anna undervisar om språk, kommunikation och digitala miljöer inom Förskollärarprogrammet och har forskat på digitala lärandemiljöer och digitaliserat lärande. Hon kommer att göra en studie om lärande i digitala miljöer - didaktiska möjligheter och konsekvenser med fokus på formativ bedömning. I studien kommer Invigos att ingå.


Likt en jazzstandard avslutas med det inledande temat avrundade tvår briljanta lärare med att dela med sig av sina erfarenheter av Invigos i klassrummet. Det var Karin Herlitz & Elisabeth Engvall-Younsi som med sin karisma och erfarenhet fångade de kvarvarande åhörarna med sina tankar och anekdoter. Elisabeth berättade om en elev som sa - “Det känns som jag fuskar när jag gör så här.”


“Det känns som jag fuskar när jag gör så här.”


Årskonferensen hade ett digert program och mycket kompetens kring digitalt lärande samlad. Forsknings och utvecklingsprojektet Alla-kan-skriva fortsätter på många olika håll i landet och vi är många som med stort intresse följer forskningsprojekten på KTH och Stockholms universitet och deras resultat.


Var är vi idag?
  • Stor samlad kompetens inom Alla kan skriva.
  • Högre medvetenhet hos skolledare om vikten av att leda digitalisering.
  • Snabb iterativ utveckling av Invigos!
  • Hög tillgänglighet genom SSO.


Var vill vi vara om två år?
  • Stödjer flera språk samt professionellt skrivande.
  • Kollaborativt skrivande och multimodalitet.
  • Klara mätbara resultat.
  • Flera investerare med edtechkompetens.










Positiv språkkontroll

skickad 24 jan. 2018 06:53 av Erik Jaråker   [ uppdaterad 24 jan. 2018 06:59 ]

Språkkontrollen markerar inte bara vad för fel som skribenten gör eller vad som bör korrigeras i texten, utan den ger också positiv återkoppling genom att markera saker som är (grammatiskt) korrekt i texten. Detta bidrar till en positiv användarupplevelse och gör det enklare att bedöma hur väl skribenten behärskar olika grammatiska koncept.

Jag berättade i ett tidigare inlägg om Lingsofts utvecklingsarbete i projektet “Digitalisering av SFI” (DIGSFI). I vårt arbetspaket anpassar vi Lingsofts språkkontroller för vuxna elever med svenska som andraspråk inom utbildning i svenska för invandrare, grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning.


I det här inlägget vill jag berätta lite närmare om hur språkkontrollen hanterar positiv återkoppling. Språkkontrollen markerar alltså inte bara vad som är fel, utan den ger även information om vad som är korrekt skrivet. Exempelvis ger språkkontrollen positiv återkoppling då skribenten skriver nominalfraser korrekt, med korrekt böjning av pronomen, adjektiv och substantiv för (exempelvis en röd hund, den röda hunden, röda hundar, de röda hundarna). Detta skiljer sig från en mera traditionell språkkontroll som bara markerar fel och ger förslag på korrigeringar.

Språkkontrollen ger alltså en bedömning om hur väl skribenten behärskar olika grammatiska kategorier. Men om en text inte innehåller många felmarkeringar för en viss kategori, är det väl ändå ett rimligt antagande att skribenten inte gör många fel för den kategorin? Varför räcker det inte med att helt enkelt konstatera att en text som inte innehåller felmarkeringar är korrekt och att skribenten därför behärskar stavning och grammatik? Med andra ord, varför räcker det inte med en traditionell språkkontroll?




Avsaknad av identifierade fel innebär inte (nödvändigtvis) att texten är felfri. Språkkontrollen är ganska restriktiv med vad den markerar som fel, vilket bland annat innebär att den undviker att markera fel som är svåra att identifiera programmatiskt (exempelvis i mera komplicerade meningskonstruktioner). Språkkontrollen felmarkerar bara när den är “säker” på att något är fel, och undviker att markera saker som “kanske” är fel.


Orsaken till detta är användarupplevelsen: vi försöker i så stor utsträckning som möjligt undvika att skribenten upplever språkkontrollen som ett irritationsmoment. Ifall en stor del av det språkkontrollen markerar som fel i själva verket är korrekt, hjälper det inte skribenten speciellt mycket. Å andra sidan innebär detta att språkkontrollen inte nödvändigtvis markerar sådant som vore uppenbara fel för mänskliga ögon. Det är alltså viktigt att komma ihåg att språkkontrollen är ett hjälpmedel, men inte ett ersättande moment för korrekturläsning.


Användarupplevelsen är också viktig i en annan bemärkelse: Plattformen är mera uppmuntrande och positiv om man också får veta när man gör rätt, inte bara när man skriver något som eventuellt borde korrigeras.


För att kunna göra en så korrekt bedömning som möjligt av skribentens färdigheter, och för att ge en så positiv användarupplevelse som möjligt, är det alltså viktigt att språkkontrollen kan identifiera både vad som är korrekt och vad som är fel.


Michael Stormbom

Key Account Manager, Lingsoft
michael.stormbom@lingsoft.se


Lingsoft utvecklar språktjänster och olika slags språkteknologier för såväl text som tal. Bland annat har vi levererat språkkontroller till Microsoft och många svenska dagstidningar under många år. Bland våra senaste projekt finns ett system som automatiskt bevakar EU-lagstiftning och med vars hjälp vi skriver sammanfattningar av lagstiftning för EU:s räkning. För mer information om oss, besök vår hemsida på www.lingsoft.se



Månadens goda exempel - Digitalisering av SFI

skickad 20 dec. 2017 02:16 av Erik Jaråker   [ uppdaterad 10 jan. 2018 13:33 av Martin Tiberg ]

Vi är glada över uppmärksamheten som Digitalisering av SFI (DIGSFI) har fått den senaste tiden. Det är ett delprojekt av Alla kan skriva och efter att Hermods släppte sin pressrelease i slutet av förra månaden har det uppmärksammats på en rad webbplatser och bloggar. Exempelvis utsågs det till till månadens goda exempel av Vuxenutbildning i Samverkan vilket vi tycker är oerhört kul. Utöver Vuxenutbildning i Samverkan har KTH skrivit på sin blogg om deras forskares del i projektet. KTH-forskaren Olle Bälter säger bland annat att "digitalstöd i undervisningen är ett sätt att effektivisera läraktiviteter för både lärare och elever, men det måste utformas effektivt och kontextanpassat". Intresset för Alla kan skriva och DIGSFI kommer från olika håll. Några exempel är IT-pedagogen som är en kunskapswebbplats för IT-personer i utbildningsbranschen och Dagens Integration som är en av Sveriges främsta nyhetssajter om integration, flyktingmottagande, mångfald och kultur.



“Digitalstöd i undervisningen är ett sätt att effektivisera läraktiviteter för både lärare

och elever, men det måste utformas effektivt och kontextanpassat”





Bakom DIGSFI-projektet står fem av Alla kan skrivas aktörer: Invigos, Hermods, VLM (Virtuella lärmiljöer), KTH (Kungliga tekniska högskolan) och Lingsoft. Arbetet delfinansieras av Sveriges innovationsmyndighet Vinnova och grundidén är att inspirera SFI-elever, effektivisera deras lärande och därigenom korta inlärningstiden med 25 %.


För att underlätta för de deltagande lärarna i projektet har Invigos tagit fram en sida med samlat SFI-material. Två förstelärare från Värmdö har skapat ett antal färdiga skrivuppgifter som lärare kan använda direkt med sina elever. Fokus har varit på uppgifter för kurs C och D och vi har valt de vanligaste texttyperna:


I samarbete med Studi har vi även kunnat publicera filmer på fem olika språk som handlar om skrivande, textyper och respons. Nedan är ett exempel.

Tigrinska  Somaliska  Engelska  Dari  Arabiska


Att Alla kan skriva och DIGSFI har fått mycket uppmärksamhet är inte konstigt; både digitalisering och språkutveckling för andraspråkselever är brännande frågor. Vi ser fram emot att fortsätta det gemensamma arbetet och att se resultatet av och KTH-forskarnas slutsatser från den effektstudien som nu är påbörjad med 600 SFI-elever i Uppsala, Malmö och Stockholm. Följ denna blogg för fortsatta nyheter!


Erik Jaråker

Pedagogisk ansvarig

Invigos

Nationell digital skrivardag den 28 november

skickad 9 okt. 2017 07:24 av Erik Jaråker   [ uppdaterad 29 nov. 2017 04:10 av Martin Tiberg ]

Tisdagen den 28:e november bjuder Alla kan skriva in till en nationell digital skrivardag för grundskolan tillsammans med Skolverket och SKL. Dagen känns särskilt angelägen efter SVTs och SvDs larmrapporter förra veckan om nybörjarstudenter i Lund och deras bristande skrivförmåga. Temat för dagen är:
  • Nya pedagogiska möjligheter – hur kan och bör vi skriva digitalt?
  • Forskning, metoder och de senaste verktygen – vad stödjer elevers skrivande och lärande?
  • Nya nationella krav – koppling till styrdokumenten och den digitala strategin
Dagen riktar sig till utvecklingschefer, utvecklingsledare och centrala IKT-pedagoger inom grundskolan (åk 4-9 och nyanlända) i Sveriges alla kommuner och friskolor. Vi kommer att vara på Epicenter i Stockholm och dagens hashtag är #digskriv.
Programmet blir en blandning av föreläsningar och workshops. Motivations- och hjärnforskaren Sara Bengtsson föreläser om "Motivation i skolan: mäta och förstå med digitala verktyg". Därutöver blir det tre interaktiva workshops om skrivande i skolan:
  • Skriva sig till lärande (STL) – Annika Agélii Genlott, forskare och skolutvecklare verksam vid SKL och Örebro Universitet
  • Alla kan skriva (AKS) & verktyget Invigos – Erik Jaråker, prisbelönt förstelärare, IKT-pedagog och lärarutbildare på Googles, Microsofts och Invigos digitala skolprodukter
  • Digitalt skrivande med källkritiken i centrum – Sara Mörtsell, lärare och utbildningsansvarig på ideella föreningen Wikimedia Sverige
Läs mer om på dagens hemsida: 

1-10 of 27