Utmaning: Var femte person saknar nödvändiga läs- och skrivkunskaper
Skrivkompetensen varierar från elev till elev
Mina elevers skrivkompetens varierar kraftigt från elev till elev.

Att utbilda i läs- och skrivförmåga är ett av skolans absolut viktigaste uppdrag. Att skolan sköter detta uppdrag allt sämre är ett fatalt misslyckande, inte bara för skolan, utan för hela samhället. Detta samhällsproblem leder till högre arbetslöshet, större utanförskap, samt mindre samhälleligt och socialt deltagande.

Samtidigt som socialt och samhälleligt deltagande blir alltmer beroende av läs- och skrivkunnighet har, enligt SCB och PIACC 2013, 42% av Sveriges och 48% av OECDs vuxna befolkning allt svårare att delta i samhället till följd av bristande språkfärdigheter [1]. 20% har så pass omfattande läs- och skrivsvårigheter att de riskerar att hamna i utanförskap [2]. I denna grupp finns en överrepresentation av personer med annat modersmål än svenska och personer med dyslexi, vilket är Sveriges vanligaste funktionsnedsättning (5-8% av befolkningen [3]). Men bristande språkkunskaper är vanligt inom alla samhällsgrupper. Det finns alltså ett stort och växande behov av bättre språk- och skrivutbildning - inte bara för elever med skrivsvårigheter (flerspråkiga, dyslektiker, etc) - utan för ALLA elever.

EU:s 89 miljoner elever skriver sammanlagt över 100 miljoner timmar per dag. Trots detta försvagas de generella skrivkunskaperna i samhället. EU:s högnivågrupp inom läs- och skrivkunnighet summerar problematiken:

Vi lever i en paradox: samtidigt som den digitala tidsåldern kräver allt högre nivåer av läs- och skrivkunnighet finns det miljontals européer i alla åldrar som inte når upp till en acceptabel nivå . . . Allt fler européer har en bristande läs- och skrivkunnighet. Nationella och internationella undersökningar visar att ungefär en av fem vuxna och en av fem 15-åringar saknar nödvändig läskunnighet för att kunna fungera normalt i ett modernt samhälle.[2]

Denna bild bekräftas av djupintervjuer och enkätundersökning med 98 lärare från hösten 2013 (se bifogad fil nedan). Allt fler elever i skolan har skrivsvårigheter och skrivandet uppfattas som svårt och tråkigt. Samtidigt saknar lärare tid och verktyg för att motivera elever och ge det individuella stöd som stora elevkullar med varierande kompetens kräver.

För mycket att göra
Jag har för mycket att göra. Jag har inte tillräckligt med tid för att vara en så bra lärare som jag skulle vilja vara.

Hur kan elevernas bristande skrivkunskaper bemötas? Har kommunernas stora IT-satsningar på datorinköp hjälpt lösa problemet? Enligt European Schoolnets undersökning har svenska skolan högst datortäthet inom hela EU och ligger på tredje plats gällande snabb bredbandsuppkoppling. Trots denna förstklassiska infrastruktur ligger Sverige på eller under EU-snittet vad gäller lärarnas och elevernas förtrolighet med och användning av IT i undervisningen [4].

Digitaliseringskommissionen, som har regeringens uppdrag att verka för de IT-politiska målen i den Digitala Agendan, tydliggör denna diskrepans mellan skolans genomförda IT-satsningar och skolans uppnådda resultat i sin rapport om skolan [5]. Kommissionen betonar i synnerhet A) behovet av att "stärka den svenska kunskapsbasen kring it och lärande. Fokus bör särskilt ligga på pedagogiska effekter av användning av digitala resurser i undervisningen", samt B) vikten av att "fördela FoU-medel för att driva fram nyskapande digitala läromedel och undervisningsformer".

FoU-projektet Alla kan skriva verkar i enlighet med Digitaliseringskommissionens rekommendationer och tar itu med den skrivproblematik, som blir alltmer påtaglig i samhället. Projektet utvecklar och sprider universell digital pedagogik och skrivverktyg, som radikalt förbättrar möjligheterna i skolan för alla elever och särskilt de med skrivsvårigheter.


[1] Statistiska Centralbyrån, Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter, Tema utbildning 2013:2, s.21
[2] EU:s högnivågrupp inom läs- och skrivkunnighet, Världen är svår att läsa för 1 av 5 européer, Publications Office of the European Union, 2012, s.3-4.
[3] SBU, Dyslexi hos barn och ungdomar - tester och insatser. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2014. SBU-rapport nr 225. ISBN 978-91-85413-66-9.
[4] European Schoolnet and University of Liège, Survey of Schools: ICT in Education, Publications Office of the European Union, 2013, s.34/82.
[5] Digitaliseringskommissionen, En digital agenda i människans tjänst – en ljusnande framtid kan bli vår, Statens Offentliga Utredningar, SOU 2014:13, s.23.
Ċ
Martin Tiberg,
13 juli 2014 06:31