Universitetslektor Ola Knutsson
Språkteknologisk forskning och utvecklilng
Stockholms universitet, KTH, Invigos och Lingsoft planerar och driver gemensam språkteknologisk forskning och utveckling för att stödja skribenter att uttrycka sig bättre i skrift. Språkteknologi är tvärvetenskapligt forskningsområde där datorprogram utvecklas för att analysera, förstå eller generera mänskligt språk. Talsyntes och automatisk översättning är två exempel på vanligt förekommande språkteknologi. Språkteknologisk forskning sker i gränslandet mellan lingvistik, fonetik, datavetenskap, statistik, artificiell intelligens och kognitiv psykologi.

Språkteknologi för skrivande i skolan

Lektor Ola Knutsson vid Stockholms universitets institution för Data och Systemvetenskap (DSV) har genomfört en genomlysande studie "Språkteknologi för skrivande i skolan", där han utvärderat den språkteknologi i världen som har störst potential att stötta elever i sitt skrivande. En prioriteringsgrupp bestående av åtta deltagare från KTH, VLM, Dyslexiförbundet, Pedagogika och Invigos har understött Olas arbete och träffats tillsammans under två halvdags prioriteringsworkshops. Resultatet är fyra rekommendationer för teknikutveckling och två för vidare forskning, vilka sammanfattas i Alla kan skrivas FoU-planParallellt med forsknings- och utvecklingsarbetet integreras den framtagna språkteknologin i skriv- och lärverktyget InvigosDe tre viktigaste språkteknologiska FoU-insatserna beskrivs nedan.


1. En vägledande språkkontroll för formativ språkåterkoppling
Idag saknas språkteknologiskt stöd för att ge elever formativ språkåterkoppling på sina texter. Det är istället helt upp till läraren. Den språkteknologi som finns i t.ex. MS Word består av basal stavnings- och grammatikkontroll, vilken sekventiellt visar en elev ord för ord och mening för mening vilka fel eleven har gjort. Detta angreppssätt hjälper elever med korrektion, men varken lär eller motiverar elever att utveckla sitt skriftspråk.

Inom Alla kan skriva nyttjar vi ett helt nytt angreppssätt, där problematiska språkområden grupperas i kategorier, med vilka eleven får arbeta områdesvis. Detta angreppssätt medför en rad pedagogiska effekter:
  1. Eleven får en formativ språkåterkoppling med en tydlig struktur som visar vilka språkområden som återkommande utgör styrkor och svagheter.
  2. Inte bara fel detekteras utan även bemästrade språkområden, vilket medför positiv återkoppling till eleven.
  3. Starka och svaga elever får en likvärdig användarupplevelse då alla elever, oavsett kunskapsnivå, får individanpassad återkoppling med både motivationshöjande och utmanande delar.
  4. Information om elevernas kunskapsnivå per respektive språkområden aggregeras och presenteras för läraren som får en tydlig sammanställning över vilka språkområden som klassen klarar bra respektive mindre bra. Detta utgör formativ återkoppling till läraren om hur hen bör utforma och utveckla sin pedagogik och undervisning.
Detta utvecklingsarbete drivs av Lingsoft, nordens största språkteknologiföretag, med understöd av KTH, Hermods och Invigos. Arbetet påbörjades genom ett tidigare examensarbete i samarbete mellan KTH och Invigos (se Uppnådda resultat). Från KTH deltar professor Viggo Kann som ledar KTHs språkteknologigrupp och är Sveriges främsta auktoritet på området.


2. Spelbaserad identifikation av texttyper och deras struktur
Cirkelmodellen ("teaching-learning cycle" på engelska), vilken ofta beskrivs som en del av genrepedagogiken, är ett kraftfullt ramverk för explicit skrivundervisning, som gagnar alla elevers lärande, men särskilt de med skrivsvårigheter. Steg 2 i cirkelmodellen handlar om att modellera den aktuella texttypen/genren, dekonstruera den, och visa för eleverna vad som utgör texttypens struktur och mönster. Denna pedagogik har enorm potential att lära elever att identifiera och skapa struktur i text, vilket intar en nyckelroll i alla människors skrivande. Starka elever kan ofta lära sig detta utifrån exempeltexter och mallar, medan många svaga elever aldrig lär sig att identifiera och skapa adekvat struktur. Tyvärr finns varken välfungerande pedagogiska, praktiska eller språkteknologiska metoder som stöder detta arbetssätt i dagens skola. Projektet avser lösa detta problem.

Analysen i Ola Knutssons tekniska förstudie har identifierat en lösning med stor potential som spelifierar detta moment. Texter i aktuell genre och på adekvat svårighetsnivå väljs ut automatiskt utifrån varje elevs individuella intresseområden. Dessa elevrelevanta texter annoteras därefter automatiskt utifrån den funktionella grammatiken SFG (Systemic Functional Grammar). Eleverna får sedan arbeta med att jämföra texter inom samma genre och identifiera dessa texters genrespecifika struktur under spellika former.


3. Semantisk språkteknologi: En automatisk begreppsordlista som guidar elevers lärande
Begreppsförståelse är en central del av lärandet i alla skolans ämnen. Varje enskilt avsnitt av ämnesundervisningen bygger ofta på ett tiotal centrala begrepp (t.ex. genetik, arvsmassa, avel, DNA, cell, organism, etc), och att bemästra dessa begrepp utgör en stor del av elevens ämnesspecifika lärande. För detta lärande måste eleven först förstå begreppen och sedan lära sig att omsätta dem i tal och skrift. Men många elever hänger inte fullt ut med i undervisningen och får en svag begreppsförståelse. Detta är särskilt vanligt bland elever i behov av särskilt stöd med t.ex. autism och ADHD.

För att guida elevers successiva begreppsförståelse och begreppsanvändning planerar vi att utveckla en begreppsordlista, som automatiskt i realtid väljer ut och förklarar de mest centrala begreppen kopplade till texten som eleven skriver. De begrepp som eleven kommer att få presenterade individanpassas till elevens egen kunskapsnivå. Denna begreppsordlista kommer att lyfta språkbruket och därmed lärandet hos svaga elever. Samtidigt kommer särbegåvade elever att utmanas till att utveckla sin begreppsapparat och sitt språk till alltmer avancerade nivåer. Begreppsordlistan är inspirerad av det specialpedagogiska verktyget WriteOnline och baseras på den språkteknologi som svenska Gavagai har utvecklat (se exempel).