Sara Bengtsson

Inom Alla kan skriva bedrivs motivationsforskning för att utveckla en motivationsmotor. Syftet är att förstå vad som motiverar elever att skriva och lära i allmänhet och att använda verktyget Invigos i synnerhet, samt att implementera interventioner som ökar lusten att skriva och lära.

Arbetet drivs av dr Sara Bengtsson. Det samfinansieras av Riksbankens Jubileumsfond, Invigos och Karolinska Institutet inom forskningsprogrammet Flexit.

Vad är motivation?

Enkelt kan motivation definieras som ’viljan att tillfredsställa ett behov’. Individens beteende utmärks av att söka handlingar som leder till starkast belöning. Belöning i en inlärningssituation kan vara att göra rätt/undvika fel och att erhålla socialt anseende. Forskning visar att förväntan på sin egen förmåga att klara av uppgiften, återkoppling under lärandet och uppgiftens svårighetsgrad är faktorer som påverkar motivationen. Syftet me projektet är att kvantitativ utvärdera vilken kontext som leder till hög motivation när elever använder Invigos i klassrummet. Initialt kartlägger vi hur och varför motivationen fluktuerar för att sedan utforma interventioner.

Tillvägagångssätt

  • Eleven tillåts reflektera över och indikera sin motivation. 
  • Skattningarna visas på en tidsaxel så att elev och lärare ges en överblick av motivationen under arbetes gång. 
  • Vi använder motivationsskattningarna för att bättre förstå bakomliggande mekanismer.
  • Kunskapen vi erhåller används till att utvärdera vilken typ av handlingsspecifik återkoppling som kan presenteras inom Invigos.

Motivationsstegen

I verktyget Invigos presenterar en enkel motivationsstegen på vilken eleven kan indikera sin motivation just för stunden.
Genom att presentera stegen med jämna mellanrum när eleverna jobbar med Invigos kan vi få en insikt i vilka föregående handlingar och textinnehåll som är karakteristiskt för hög motivation och vice versa. Vi undersöker också om lärprocessen skiljer sig om motivationen har emotionella eller kognitiva orsaker med hjälp av motsvarande följdfråga till motivationsstegen. Enligt McGuires motivationsterori (McGuire, 1983) kan motivation kategoriseras till att stämma antingen ur emotionella eller kognitiva motiv och strategin individen använder för att nå sitt mål skiljer sig i de båda fallen. Detta i sin tur beror på individens syn på sig själv att klara uppgiften och deras förhållningssätt till omgivningen.

Handlingsspecifik återkoppling

Målet med motivationsstegen är att ge eleverna återkoppling som är specifik för Invigos och specifik för elevens behov. Forskning om återkoppling har visat varierade resultat i huruvida det är gynnsamt. I en sammanfattningsartikel drog författarna slutsatsen att en tredjedel av studier som gjorts på återkoppling visar ingen eller en negativ effekt av återkoppling (Kluger & DeNisi, 1996). Hattie, som är ledande inom forskning om återkoppling, framhåller att huvudsyftet med återkoppling är att minska skillnaden mellan elevens förståelse, prestation och mål. Ändamålsenlig återkoppling bör svara på tre huvudfrågor: Vilket är målet? Görs framsteg för att nå målet? Vad bör göras här näst för att närma sig målet? (Hattie and Timperley, 2007). Irrelevant återkoppling och alltför frekvent återkoppling kan störa elevens uppmärksamhet och lärprocess. Det är därför viktigt att anpassa återkopplingen till de mål som eleven har och de handlingar som utförs för att nå målet. Detta gör vi i Invigos genom en initial noggrann utvärdering av handlingar, mål och motivation (steg1) för att sedan ge återkoppling (steg2). 

Referenser

McGuire, W. J. (1983). A contextualist theory of knowledge: Its implications for innovation and reform in psychological research. Advances in experimental social psychology, 16, 1-47.
Kluger, A. N., & DeNisi, A. (1996). The effects of feedback interventions on performance: a historical review, a meta-analysis, and a preliminary feedback intervention theory. Psychological bulletin, 119(2), 254.
Hattie, J., & Timperley, H. (2007). The power of feedback. Review of educational research, 77(1), 81-112.