Följeforskning: Långtidsstudier inom digital pedagogik Följeforskningen består av två delar:
A. Utvärdering av elevers skriv- och språkutveckling.
B. Utvärdering av elevers motivation och självbild.
Syftet är att studera hur användandet av Invigos främjar utvecklandet av skrivprocessen, elevens motivation och synen på sitt eget lärande. Över tid jämförs klasser som använder verktyget Invigos med klasser som inte använder verktyget. ![]() dr Sara Bengtsson
Karolinska Institutet ![]() prof Martin Ingvar
Karolinska Institutet ![]() prof Caroline Liberg
Uppsala universitet
![]() prof Synnøve Matre
Høgskolen i Sør-Trøndelag
Vilka forskare deltar i följeforskningen? Hur går följeforskningen tillväga? En gång per läsår skriver eleverna i Invigosklasserna och jämförelseklassen två texter, en berättande och en argumenterande text. De svarar även på frågor rörande motivation och inställningen till att lära, vilka kompletteras med lärarintervjuer. Texterna kvalitetsbedöms av ett expertråd och informationen om elevers motivation utvärderas kvantitativt av forskare från Karolinska Institutet. Tre pionjärkommuner – Uppsala, Söderhamn, Bollnäs och Salem – har redan anslutit sig till följeforskningen. Under hösten 2017 utökas forskningen till att omfatta fler kommuner. Varför är följeforskningen relevant? Invigos bygger på pedagogiska teorier såsom explicit undervisning, cirkelmodellen, formativ bedömning och språkutvecklande arbetssätt, vilka är centrala för en effektiv lärprocess. I följeforskningen utvärderas resultat och effektmål fortlöpande. Utvärderingen leder sedan till förslag på hur verktyg och undervisning iterativt kan förbättras. Vid frågor om följeforskningen kontakta dr Sara Bengtsson på sara.bengtsson@ki.se. |