Effektmål: En kvantifiering av projekts syfte
 
Glad tjej i skolbänken
Projektets resultat utvärderas regelbundet mot de kvantitativa effektmålen:
  • Motivationen att skriva och tilltron till sin egen skrivförmåga ökar för >85% av alla skolans elever.
  • Lärare får stöd att skapa och genomföra en formativ, språkutvecklande och vägledande undervisning i alla ämnen, så att 100% av eleverna regelbundet arbetar med både själv- och kamratrespons.
  • Antal icke godkända elever minskar med 20%.
  • Elever i behov av särskilt stöd
    • skriver med högre kvalitet,
    • skriver >30% längre texter,
    • höjer sitt meritvärde med i snitt 10 poäng.
  • Flerspråkiga elever får en tydlig struktur för att snabbare utveckla svenska språket. Tiden i förberedelsegrupp kortas med 25%.

Dessa mål ges i relation till kontrollgrupper som inte nyttjar den universella digitala pedagogik och skrivverktyg som utvecklas i projektet. Mätningar av projektets måluppfyllnad genomförs av några av Sveriges tyngsta skolforskare som en del av projektets följeforskning.

Kan vi kvantifiera samhällsnyttan?

Enligt nationalekonomen Ingvar Nilssons rapport "Är du lönsam lille vän?" består varje årskull i Sverige av ca 110 000 elever, varav ca 13 000 vare sig arbetar eller studerar några år efter det att de slutat gymnasiet. Det kostar samhället 6 mdr kr per år i förlorade produktionsvärden, kostnader för olika samhällsinsatser och försörjningskostnader. Om denna årskull kvarstår livslångt i utanförskap uppgår den totala samhällskostnaden till 155 miljarder kronor.

Genom att sprida projektresultaten brett bland alla Sveriges skolor, förbättra elevers språkkunskaper, öka deras motivation och lärande, och minska antalet icke-godkända elever strävar projektet mot att från år 2023 aktivera 1300 ungdomar per årskull, dvs reducera utanförskapet med 10%. Det leder till årliga samhällsvinster på 600 miljoner kr och långsiktiga samhällsvinster på 16 miljarder kronor.

Ċ
Martin Tiberg,
2 feb. 2015 07:50