Skrivprocessen har gamla anor och bygger på antikens retorik, medan formativ bedömning och genrepedagogikens lärprocess [1] utvecklats av forskare de senaste decennierna, för att gradvis införas i svenska skolan först de senaste åren. Alla dessa tre områden tillhandahåller struktur till lärare och elever, och har väldokumenterade pedagogiska effekter. Hittills har dock inget av områdena framgångsrikt digitaliserats.
Det saknas helt och hållet helhetsgrepp på att digitalisera såväl skrivprocess som en genrepedagogikinspirerad lärprocess (inkl. funktionell grammatik, cirkelmodellen och Vigotskijs inlärningsmodell för anpassning av krav och stöttning till varje elev). Bedömningsstöd har delvis digitaliserats i många av de lärplattformar som används i skolan, men skolledare och lärare vittnar om stora tillkortakommanden. De är svårförståeliga för både elever och lärare, och inlagda som en efterhandskonstruktion utan naturlig integrering i lär- och skrivprocess. Lärare uppfattar bedömningsfunktionerna som administrativa och de stjäl mycket av lärarnas tid.
Projekts nyskapande och stora potential härrör delvis från att vi digitaliserar skrivprocess, lärprocess och formativ bedömning, men framförallt från att vi kombinerar dessa pedagogiska områden till en digital helhet och inrymmer helheten inom en ram av samarbete, motivation och Learning Analytics. Det ger lärare och elever helt nya pedagogiska förutsättningar.
Nya pedagogiska förutsättningar
Här följer ett urval av nya förutsättningar som projektet skapar i samband med sin utveckling av universell pedagogik och skrivverktyg.
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Individanpassad digital lär- och skrivprocess med hög grad av stöttning.
Eleven guidas genom genrepedagogikens cirkelmodell, där hen först lär
sig texttypers språkliga drag under lekfulla former, och sedan skapar
egna texter - gärna med tillhörande ljud och bild. Skrivverktyget
stöttar eleven med individanpassade krav, visuella stödstrukturer,
exempel och uppmuntran genom hela processen.
Meningsfullt lärande. Elevens skrivkunskaper mäts automatiskt och hens utveckling visualiseras för både lärare och elev. Både stora och små framsteg blir synliga, och lärandet blir meningsfullt. Sänkta trösklar. En elev får enklare att börja skriva genom
• nedbrytning av skrivuppgifter till små hanterliga delsteg,
• individanpassad stöttning som tydligt visar vad eleven förväntas göra,
• ett distraktionsfritt användargränssnitt, samt
• möjligheten att först prata och spela in berättelsen/budskapet för att sedan formulera det till skriftspråk.
Skriv som du tänker. Visuella brainstorming- och
mindmappingsverktyg hjälper eleven att utforma sin skrividé, och sedan
organisera tankar och disposition. Detta förarbete omvandlas automatiskt
till ett delvis färdigt utkast, som sedan eleven kan utveckla vidare.
Visuell klassrumsåterkoppling. Elevens engagemang, progress
och måluppfyllnad mäts i realtid och presenteras för läraren, som får
visuell återkoppling på alla elevers arbete – inklusive vilka elever som
för stunden behöver hjälp och stöttning, och vilka svårigheter flest
eleverna kämpar med, så att läraren kan fördjupa undervisningen inom
dessa områden.
Mer tid för lärande. Skrivverktyget spar tid åt och avlastar läraren med hjälp av
• visuell klassrumsåterkoppling (se ovan),
• ett bibliotek med utprovade,
välfungerande skrivuppgifter och pedagogiska planeringar, som tydligt
kopplar till Skolverkets kunskapsmål,
• effektiv återkoppling/rättning/bedömning, där läraren kan blanda färgkodade skriftliga med inspelade muntliga kommentarer,
• automatisk plagiatkontroll, samt
• stöd för formativ själv- och kamratrespons.
På så sätt frigörs mycket av lärarens värdefulla undervisningstid till det didaktiska mötet med eleven. |
[1] Eija Kuyumcu, Genrebaserad undervisning som pedagogiskt utvecklingsarbete, Skolporten, Artikel 3/2013, s.18-19.